Snorigt & soligt på Malapascua
Hej Vänner!
Vet att ni väntar på en update här på bloggen, även om det inte känns som att det finns så mycket att blogga och updata om.
Vi har varit här på ön i 3 dagar. Samtliga av dessa dagar har jag varit sjuk. Suck! Min astma gör sig ständigt påmind genom trångt i luftrören, jobbigt med aningen, den klassiska "känns som att jag har en fjäder i bröstet" och så dunderföskylning på det. No fun, no fun at all! När jag är hemma i Sverige med det aningen mer svalare klimatet, ett hem att kurera i samt närhet till apotek och sjukhus, gör det förhållande lite enklare.
Just nu håller jag mig inomhus för att jag inte orkar vara utomhus. Inomhus betyder, när det är som att det som svalast (och då pratar vi nattetid) att är över 30 grader varmt, varmare på dagen såklart! Det blåser väldigt lite och det är fuktigt som bara den! Vi har fläkt förvisso, men plocka med er en fläkt in i bastun och prova om du känner dig sval? Näej, tror inte det va!
Så ja, så ser vår vardag ut just nu! Solen skiner som om det inte fanns någon morgondag, vattnet glittrar extra mycket just nu känner jag och inne ligger jag och svettas som en liten gris. Joni är snäll i alla fall (som vanligt, som tur är) och hjälper till! Bygger och riggar med fläkten så att den ska blåsa så effektivt som möjligt på mig. Smörjer in ryggen med Vicks (så gjorde alltid mormor på mig när jag var liten också, nostalgi) hämtar vatten. I natt (i ren desperation antar jag, för att jag sa att jag har ångest och inte längre kan andas) bar Joni ut madrassen på den stora balkongen vi har & där sov vi inatt. Fungerade faktiskt bra och jag sov bättre än övriga nätter. Vi har ett stort (men varmt) rum och en jättestor balkong. Precis utanför den breder hela havet ut sig så det är väldigt fint på dagarna och mysigt på kvällarna när man hör vattnet och tittar på stjärnorna. Och tack vare närheten till havet så blåser det lite extra (på dagen märker man det inte pga av solens värme, men det gör man på natten) och det var verkligen skönt! Hade dessutom fläkten på högsta spinn som blåste rakt i nacken , fick känslan av att åka motorcykel i 130 km/h. I natt kommer jag sova åter igen på balkongen!
För övrig finns det ingen nässpray här, ingen vet vad det är! Svindrygt när man är helt igentäppt och huvudet känns som 15 kg tungt! Men man lär ju sig att anpassa sig till det också.
På tal om anpassa så köper vi nuförtiden tvättmedel och tvättar våra egna kläder i badbalja. Det är så det funkar här, finns inga tvättmaskiner! Tänk vilket liv man lever just nu och hur många saker vi har fått lära oss på nytt, för att det helt enkelt inte är som i Sverige.
Well, well. Tjurig är jag också över att jag inte får dyka! Vill ju dyka och har funderat på att trotsa och göra det i allafall trots att jag mår som en tunna skit, men antagligen druknar jag väl där nere i vattnet och det känns onödigt. Joni har tydligen dykt med en lättare förskylning och det var bland det jobbigaste han gjort sa han. Funderar då på hur det är att dyka när lungorna är i det skick som mina är i nu? Kommer inte prova, som sagt, men jag antar att det är jobbigt.
Joni har tur i alla fall som är frisk som en liten nötkärna och kommer i morgon 4.45 med ett leende på läpparna åka iväg och dyka och tittar på treasure sharks som är jättevanligt här, samt manta rays. Själv kommer jag ligga kvar på balkongen under den specialriggade fläkten och tjura för mig själv! Men vem har sagt att livet alltid är enkelt, roligt eller rättvist för den delen? :-)
Nu ska vi iväg på 1 av dagens 2 promenader, lunchpromenaden.
Ha det gott, vänner! & sorry för detta grin-olle-inlägg! Nästa blir mer postivit och roligare att läsa, promise!
PUSS
Vet att ni väntar på en update här på bloggen, även om det inte känns som att det finns så mycket att blogga och updata om.
Vi har varit här på ön i 3 dagar. Samtliga av dessa dagar har jag varit sjuk. Suck! Min astma gör sig ständigt påmind genom trångt i luftrören, jobbigt med aningen, den klassiska "känns som att jag har en fjäder i bröstet" och så dunderföskylning på det. No fun, no fun at all! När jag är hemma i Sverige med det aningen mer svalare klimatet, ett hem att kurera i samt närhet till apotek och sjukhus, gör det förhållande lite enklare.
Just nu håller jag mig inomhus för att jag inte orkar vara utomhus. Inomhus betyder, när det är som att det som svalast (och då pratar vi nattetid) att är över 30 grader varmt, varmare på dagen såklart! Det blåser väldigt lite och det är fuktigt som bara den! Vi har fläkt förvisso, men plocka med er en fläkt in i bastun och prova om du känner dig sval? Näej, tror inte det va!
Så ja, så ser vår vardag ut just nu! Solen skiner som om det inte fanns någon morgondag, vattnet glittrar extra mycket just nu känner jag och inne ligger jag och svettas som en liten gris. Joni är snäll i alla fall (som vanligt, som tur är) och hjälper till! Bygger och riggar med fläkten så att den ska blåsa så effektivt som möjligt på mig. Smörjer in ryggen med Vicks (så gjorde alltid mormor på mig när jag var liten också, nostalgi) hämtar vatten. I natt (i ren desperation antar jag, för att jag sa att jag har ångest och inte längre kan andas) bar Joni ut madrassen på den stora balkongen vi har & där sov vi inatt. Fungerade faktiskt bra och jag sov bättre än övriga nätter. Vi har ett stort (men varmt) rum och en jättestor balkong. Precis utanför den breder hela havet ut sig så det är väldigt fint på dagarna och mysigt på kvällarna när man hör vattnet och tittar på stjärnorna. Och tack vare närheten till havet så blåser det lite extra (på dagen märker man det inte pga av solens värme, men det gör man på natten) och det var verkligen skönt! Hade dessutom fläkten på högsta spinn som blåste rakt i nacken , fick känslan av att åka motorcykel i 130 km/h. I natt kommer jag sova åter igen på balkongen!
För övrig finns det ingen nässpray här, ingen vet vad det är! Svindrygt när man är helt igentäppt och huvudet känns som 15 kg tungt! Men man lär ju sig att anpassa sig till det också.
På tal om anpassa så köper vi nuförtiden tvättmedel och tvättar våra egna kläder i badbalja. Det är så det funkar här, finns inga tvättmaskiner! Tänk vilket liv man lever just nu och hur många saker vi har fått lära oss på nytt, för att det helt enkelt inte är som i Sverige.
Well, well. Tjurig är jag också över att jag inte får dyka! Vill ju dyka och har funderat på att trotsa och göra det i allafall trots att jag mår som en tunna skit, men antagligen druknar jag väl där nere i vattnet och det känns onödigt. Joni har tydligen dykt med en lättare förskylning och det var bland det jobbigaste han gjort sa han. Funderar då på hur det är att dyka när lungorna är i det skick som mina är i nu? Kommer inte prova, som sagt, men jag antar att det är jobbigt.
Joni har tur i alla fall som är frisk som en liten nötkärna och kommer i morgon 4.45 med ett leende på läpparna åka iväg och dyka och tittar på treasure sharks som är jättevanligt här, samt manta rays. Själv kommer jag ligga kvar på balkongen under den specialriggade fläkten och tjura för mig själv! Men vem har sagt att livet alltid är enkelt, roligt eller rättvist för den delen? :-)
Nu ska vi iväg på 1 av dagens 2 promenader, lunchpromenaden.
Ha det gott, vänner! & sorry för detta grin-olle-inlägg! Nästa blir mer postivit och roligare att läsa, promise!
PUSS
Kommentarer
Trackback
