Pura Tirta Empul
God kväll vänner! Hur mår ni?
För ett par dagar sedan var vi i Ubud, ett mysigt litet ställe där det mesta handlar om konst, fina verk och tempel. En natt spenderade vi där på ett hometay för billig penning. Och jag vet, visst skulle vi sova i bilen skrev jag. Det ville jag också, men inte Joni. Han vet nämligen hur obekvämt det är, bilen blir unken, det är jobbigt att sitta i bilen nästa dag om man sovit där samma natt and so on... Enklast var alltså att ta in på homestay. Det gjorde vi och tog en lunch inne i Ubud dagen efter. Sedan räckte det för oss, alldeles för mycket turister för att det skulle kännas som något annat är kanarieöarna. Strax utanför Ubud besökte vi ett tempelområde vid namn Pura Tirta Empul. Eftersom vi kört fel i några timmar kom vi lagom till att de skulle stänga, precis innan solen gik ner, vilket innebär bara vi & balineserna. Detta kändes som riktiga Bali.
Som på så många andra ställen var vattnet även heligt här. Balineserna hade en ritual där de tände rökelser, bad (eller kanske visar sin respekt, inte helt insatt i historiken kring denna tro) och sedan klev ned i det heliga vattnet. Det var kallt men kändes rent (och kanske till och med heligt), fullt med blommor vilket var fint och också stora fiskar som simmade runt fötterna. Det sista var lite läbbigt då de största fiskarna var ca 30 centimeter. Fish spa som slutar med avbiten lilltå tänkte jag, men jag hade alla tio tår kvar efter mitt heliga bad.
Jag ville ju prova på den balinesiska kulturen så jag svepte in mig i en sarong precis som alla andra. Rökelsen hoppade jag över och även bönestuden, var osäker på detaljerna och ville inte leka världsvän och improvisera. På väg i var det kallt som attan, men väl nere i vattnet blev det bara uppfriskande. Brevid mig var en familj mitt uppe i ritualen där man gick i turordning till varje stenhål i väggen som sprutade vatten och bad, bugade och lät huvudet sköljas med det heliga vattnet. Jag tittade noggrannt först och gjorde likadant. Mamman i familjen tittade lika mycket på mig & log åt mina försök att vara kulturell. Var mysigt i alla fall och jag gick in för fulla muggar i detta. Kände mig alldeles ny & fräsch efteråt!
Sedan åkte vi vidare i vår lilla bil i mörkret mot nya äventyr....
För ett par dagar sedan var vi i Ubud, ett mysigt litet ställe där det mesta handlar om konst, fina verk och tempel. En natt spenderade vi där på ett hometay för billig penning. Och jag vet, visst skulle vi sova i bilen skrev jag. Det ville jag också, men inte Joni. Han vet nämligen hur obekvämt det är, bilen blir unken, det är jobbigt att sitta i bilen nästa dag om man sovit där samma natt and so on... Enklast var alltså att ta in på homestay. Det gjorde vi och tog en lunch inne i Ubud dagen efter. Sedan räckte det för oss, alldeles för mycket turister för att det skulle kännas som något annat är kanarieöarna. Strax utanför Ubud besökte vi ett tempelområde vid namn Pura Tirta Empul. Eftersom vi kört fel i några timmar kom vi lagom till att de skulle stänga, precis innan solen gik ner, vilket innebär bara vi & balineserna. Detta kändes som riktiga Bali.
Som på så många andra ställen var vattnet även heligt här. Balineserna hade en ritual där de tände rökelser, bad (eller kanske visar sin respekt, inte helt insatt i historiken kring denna tro) och sedan klev ned i det heliga vattnet. Det var kallt men kändes rent (och kanske till och med heligt), fullt med blommor vilket var fint och också stora fiskar som simmade runt fötterna. Det sista var lite läbbigt då de största fiskarna var ca 30 centimeter. Fish spa som slutar med avbiten lilltå tänkte jag, men jag hade alla tio tår kvar efter mitt heliga bad.
Jag ville ju prova på den balinesiska kulturen så jag svepte in mig i en sarong precis som alla andra. Rökelsen hoppade jag över och även bönestuden, var osäker på detaljerna och ville inte leka världsvän och improvisera. På väg i var det kallt som attan, men väl nere i vattnet blev det bara uppfriskande. Brevid mig var en familj mitt uppe i ritualen där man gick i turordning till varje stenhål i väggen som sprutade vatten och bad, bugade och lät huvudet sköljas med det heliga vattnet. Jag tittade noggrannt först och gjorde likadant. Mamman i familjen tittade lika mycket på mig & log åt mina försök att vara kulturell. Var mysigt i alla fall och jag gick in för fulla muggar i detta. Kände mig alldeles ny & fräsch efteråt!
Sedan åkte vi vidare i vår lilla bil i mörkret mot nya äventyr....
PS, Tack till min syster Emilia som skrev såhär fina ord till mig om vår blogg:
"Förresten, du ska ha en stor eloge för att du skriver så detaljerat och ingripande och djupt i din blogg! Det blir så roligt för mig som läsare att läsa texten!"
Det var kul att höra & gör det ännu roligare att skriva!
Kommentarer
Trackback
