den stora resan

Tjena moss!

 

Här kommer en liten snabbupdate om vår dag. Fram till för ett par timmar sedan var vi ju som tidigare nämnt i Hangzhou. "The big thing" där är West Lake, en jäääättesjö som delar upp sig åt flera olika håll i staden och tar även många timmar att cykla runt. Vi tog oss inte runt hela, utan besökte några fina platser där vi fick se klassiska kinesiska tempel som var väldigt speciella. Vi såg också , inte mindre än 6 st bröllopspar som alla trängdes om en yta att fotas på framför en fin del av sjön. 

Vad är det med alla dessa brudpar vi ser på vår resa? Ödet som försöker säga något, eller vi som helt enkelt befinner oss bland dom vackraste platserna i världen & människor vill lova varandra evig trohet där? Så tror jag, det är ju inga pjåkiga platser vi besökt! 

 

Efter vår cykeltur kring west lake åkte vi buss till tågstationen. Ingen enkel grej att åka tåg inte! Eller förvisso, att åka tåget är väldigt smidigt. Det går fort (306 km/h åkte vårt tåg), det är busenkelt att få sittplats då alla på tåget har sin färdiga plats, utan sittplats får man inte åka. Dessutom har de, precis som på flygen, en liten värdinna som går runt med en vagn och säljer mat & dryck. Riktigt behändigt!

 

Att komma på tåget dock , är en annan historia. För det första är det stooort! Det gäller att veta vart man ska, annars är du lost! Allt påminner egentligen väldigt mycket om en stor, välbesökt flygplats. Först är det säkerhetskontroll när du ska in på tågstationen. Samtliga väskor ska genom röntgenbandet (inser nu att jag trots oräkneliga flygturer inte vet vad det heter? där de kollar igenom väskan med kamera iaf), du går igenom en sådan detektor som piper till om du har något icke godkänt på dig, samt en metalldetektör i handen som dom kollar alla kroppsdelar med. Ja, ni vet ju hur det funkar med flygen. Dock inte gjort dessa procedurer varje gång jag åkt tåg Stockhom - Västerås. Detta gör ju förstås att det inte går sååå fort att komma in. Inga spontanåka tåg här inte, planering planering planerng gäller från och med nu. När du sedan ska köpa biljett vill de se ditt pass! Har du inte pass blir det icke att åka tåg idag. Passet skall inscannas och passnumret ska skrivas på tågbiljetten så det inte fuskas på något sätt. Framme vi perrongen sedan, ska biljetten (som ser ut som ett konto-kort ungefär) läsas in av en maskin. Höga glasväggar gör att man inte plankar. Om man mot förmodan gör det står vakter några meter från maskinerna, så här är det Full Kontroll AB när tåg ska åkas.

Men förutom petitesser som dessa, är det väldigt smidigt att åka tåg i Kina, fort som tusan går det! Högtalar tjejen som talar inne på tåget är dessutom mycket artig och pratar hela tiden om resenärerna som hon tackar så mycket flera gånger om och önskar fortsatt trevlig dag osv.

 

Nu är vi hemma hos Laurence! Hon bor i en supermysig trea i ett "helt vanligt" 30-våningshus. Kan säga att jag inte sett, enligt svenska mått mätt, vanligt 3-våningshus här ännu. Kanske kommer det också.

Vi har i alla fall ett eget rum, vi har fått egen nyckel hit och L säger att vi ska "känna oss som hemma". Eftersom vi inte haft något "hemma" utan bara hotellrum det senaste halvåret är vi förstås överlyckliga! Vanliga saker som titta vad som fanns i kylen och skafferiet kändes mycket spännande helt plötsligt. Ja, ni ska veta vad man ser saker ur nya perspektiv efter en stund på resande fot! :-)

 

Nu ska vi strax krypa till kojjs här i "vårat sovrum"! Vi har också "egen toa" ifall ni undrade. Känns mycket lyxigt!

Puss då & Godnatt